Sjöstedt, Grekland och EU

Europeiska Unionen är en politisk union som stater och medborgare kan påverka eftersom politik och beslutsfattning äger rum på en nivå som står över det nationella. I artikeln som nyligen publicerades i Expressen hävdar Sjöstedt något som även många högerextremister runt om i Europa också brukar propagera - nämligen att EU hotar staternas självständighet och att överstatlighet är odemokratiskt. Det är också något som Sjöstedts politiske kollega i Grekland och Syrizas ledare Alexis Tsipras, en förre detta kommunist, också brukar tala om. Att folkets suveränitet går före beslut som Unionen eller IMF fattar. Saken är dock att världen är global och inte nationell. Den nationella suveräniteten är något som förändras i takt med tiden, framför allt i en tid när integration, samarbete och solidaritet mellan stater behövs för att lösa fler utmaningar. Eftersom Unionen i första hand utvecklas efter medlemsstaternas intressen så innebär det att delar av medlemsstaternas suveränitet har allt sedan grundandet av kol och stål unionen under början av 50-talet flyttats upp och ned, till och ifrån den europeiska beslutsnivån.  Det innebär att EU är en politisk union med egen suveränitet och beslutsrätt i flera politiska områden.

Jag håller med Jonas Sjöstedt och Malin Björk om flera saker rörande den nuvarande situationen Grekland. Att ungdomsarbetslösheten är en av de högsta i Europa, att cirka 200 000 har lämnat landet i jakt efter en bättre framtid och att levnadsstandarden har försämrats kraftigt för många medborgare. Det som Grekland går igenom är både en politisk samt social tragedi där staten är så pass hårt skuldsatt att Grekland kanske aldrig kommer att kunna betala tillbaka sina skulder. Den politiska, ekonomiska och sociala krisen i Grekland är också en fara mot demokratin där många medborgare har tappat eller håller på att tappa tron på demokratiskt inflytande och röstar på partier som definitivt inte har ett demokratiskt samhälle som vision. Men där tar det slut eftersom Sjöstedts och Björks syn på EU samt på krisen i Grekland antigen vilar på bristande kunskap, på en populistisk retorik eller en kombination av dessa.

 Det som på engelska kallas för multi-level governance. 

Från: http://hum.port.ac.uk/europeanstudieshub/wp-content/uploads/2013/02/mlg_diagram-01.jpg

Bland annat menar Björk och Sjöstedt att EU:s politik handlar om att rädda banker och att skära ned på välfärden. Detta argument innehåller flera felaktigheter och missvisningar. För det första är välfärdspolitiken en nationell fråga som Unionen inte ska lägga sig även om Unionens beslut kan påverka medlemsstaternas sociala politik på olika sätt. För det andra så har Unionen utvecklat strategier, både under Barrosokommissionen och nu under Junckers, att sätta igång Unionens ekonomiska, finansiella och sociala utveckling. Det ligger inte i Unionens intresse, närmare sagt kommissionens intresse, att medborgnars tillgång till välfärd ska vara dålig eller att levnadsstandard ska vara låg.  Den grekiska ekonomin är också europeisk liksom valutan som majoriteten av medborgarna i Grekland vill ha. Även Syriza vill ha kvar euron.

 Greklands ekonomiska problem är också ett europeiskt problem med tanke på den inre marknaden och ekonomiska beroendet mellan medlemsländerna. Banker behövs trots allt för vanliga medborgare och företagare samtidigt som den inre marknaden måste fördjupas, utvecklas och koordineras mer så att hela EU ska kunna dra nytta av det. Dessutom behöver Grekland med tanke på en lång historia av ineffektivt beskattningssystem, försämrad konkurrenskraft och korruptionsproblem förändra sitt agerande  som stat. En europeisk medlemsstat har inte råd med oansvarigt beteende då skulder måste betalas och skatteintäkter måste hämtas in. Detta gäller om Greklands medborgare ska kunna få en bättre framtid. Innan krisen var Greklands ekonomiska system inte hållbar och nu när Unionen ska ta sig ur krisen så får inte gamla misstag upprepas samtidigt som den ekonomiska utvecklingen måste hänga ihop med Unionens ekonomiska politik samt en hållbar utveckling, inte minst för miljöns skull.

Om vänsterpartister som Sjöstedt, Björk och Tsipras ska kunna stå för sin politik så måste realistiska argument presenteras fram istället för att beskriva EU som bankräddare och ett överstatligt projekt. Att EU inte är en välfärdsunion handlar inte om neoliberalism, kapitalism eller giriga banktjänstemän utan handlar helt enkelt om att Unionens medlemsstater inte är intresserade av att konkret socialpolitik ska bedrivas utanför den nationella nivån. Därmed kan inte Greklands ekonomiska problem lösas enbart med deras lösningar. Lösningen ligger i att forma den ekonomiska politiken i samband med vidareutveckling av den inre marknaden och nya investeringar som behövs för att skapa välstånd. Både Grekland och resten av Unionen behöver söka fler lösningar för en ljusare framtid.