Vlads förnyelseskola - Lärdomar för liberal robotiseringspolitik

Sedan länge är robotar ett faktum både vid bensinstationer och inom sökmotorer. Robotisering fortsätter att medföra nya utmaningar och möjligheter. En viktig läxa för liberal marknadsbaserad policy är att dra lärdomar från globaliseringens tidiga perioder under 90-talet i samband med övergången från industribaserat samhälle till informationsbaserat. Vitala delar rörande strukturella omvandlingar var avregleringar, liberaliseringar och öppnare ekonomi.

Robotisering kommer att bemötas från både höger och vänster, frihetligt samt autoritärt håll. Ska staten investera mer i utbildning, teknik och infrastruktur eller ska marknadsbaserade lösningar vara centrala? Statsministerns positiva inställning innebär konkurrens för liberalismen. De flesta politiska aktörer borde vara överens om att robotisering är en nyskapande faktum. Frågan är vilken sorts politik som ska genomsyra utvecklingen?

För tillfället är Tyskland bättre exempel på delar av EU:s ekonomi som har gynnats mer av robotiseringen inom industrin än Sverige. Just i Sverige försvann 450 000 jobb på grund av automatiseringsprocesser mellan 2006 och 2011. Samtidigt har antalet anställda dataspecialister civilingenjörer och reparatörer ökat under omvandlingen. Både produktivitet och levnadsstandard ska kunna öka inom robotiseringens ramar vilket kräver nytänk inom policyskapande.

Robotar ska kunna gynna individen i allt rörande hobby produktion till välfärdstjänster. Samtidigt visar modern forskning att den strukturella omvandlingen kan ta längre tid jämfört med tidigare utveckling. Resultat förväntas vara långtidsarbetslöst framför allt inom medelkvalificerade jobb samtidigt som nya jobb inte skapas tillräckligt fort. Liberala svar måste därför  inkludera såväl som ekonomiska som socialpolitiska åtgärder.

Inledningsvis vore basinkomst mer inkluderande samt billigare lösning att bemöta marknadens imperfektioner. Dessutom påverkas den europeiska sociala modellen negativt i globaliseringens spår även av direkta skatter på arbete. Framtiden ligger i att bemöta robotiseringen med skattereformer. I stilen med negativ inkomstskatt där ingen beskattning sker  för den som exempelvis tjänar under 20 000 kr per månad. Eller genom satsning indirekta skatter i stilen med Bill Gates motto ”beskatta inte min inkomst utan min konsumtion”. I robotiseringens spår förtjänar medborgare mer pengar i plånboken.

Robotisering skulle även kräva en mer flexsäker arbetsmarknad med fokus på innovationspolitik, småföretagande samt omlokalisering av humant kapital. Kopplingen till frihandel samt vidare integration av inre marknaden kommer fortsätta att vara stark. Investeringar i forskning, design och arbetsträning kommer att behövas vilket kräver nya lösningar än bara genom skatter. Exempelvis kan särskilda investeringsfonder samt crowdfunding kampanjer  uppmuntras mer inom samhället.

Skopolitiken kommer också att behöva ändras. Bland annat skulle grundskoleelever kunna ha ett nytt obligatoriskt ämne – PER – som skulle stå för programmering, elektronik och robotisering. Inom universitetsvärlden behövs framför allt  mer kvalitet och mindre kvantitet. Framtida generationer ska präglas av många innovativa och kreativa individer som ser robotisering som en möjlighet och en normal del av vardagslivet. I många fall kommer robotar att ersätta människor men människans förmåga att kulturellt förstå teknik är oersättlig.