Fyra frågor för att bemöta nationalistisk identitetspolitik

Det är vanligt att i diskussioner om EU som styrelseform argumentera utifrån ekonomiska argument. Att si och så många jobb försvinner eller att företagen skulle få det svårare utan EU:s existens eller om Sverige skulle sluta vara en del av unionen. De ekonomiska argumenten är viktiga men otillräckliga. 

Nationalistiska aktörer bryr sig inte mycket om ekonomi utan bryr sig främst om identitet. Att debattera emot politik som partier som SD står för bör grundas på berättelser och argument för europeisk identifikation, institutioner och interkultur. 

Tankar om "Swexit" är mycket oansvariga både när det kommer till ekonomin som när det kommer till individen och demokratin. Notera att partier som SD inte bara driver politik för att enskilda länder ska lämna unionen. Nationalistiska partier driver politik om att unionen i sig ska avskaffas och försvinna. Därför bör sådan politik och sådana politiker ställas inför väggen med följande frågor:   

1. Vad händer om majoriteten av Sveriges invånare (tillika unionens invånare) inte får rösta under EP-valet och inte får delta i den europeiska demokratin?

2. Vad händer för medborgaren som av olika anledningar vill kunna flytta och förverkliga sig i andra delar av unionen?

3. Vad händer med synen på civilistisk och universell europeisk identifikation baserad på demokrati, rättsstyre, mänskliga rättigheter samt kulturell mångfald?

4.  Vad händer för alla städer och regioner som vill samarbeta om frågor rörande klimat och flyktingar inom ramen för det europeiska flernivåstyret?  

Utan gemensamma institutioner som medborgarskap och demokrati skulle Europa vara en mycket sämre, fattigare och ofriare kontinent. Därför bör nationalistiska aktörer förklara hur man egentligen tänker med sin syn på europeisk identifikation och unionens framtid.