Under EP-valet
förekom begreppet europeiskt samarbete
väldigt ofta i diskussionerna. Men valet handlade mer än bara samarbete. Det
handlade om fortsatt integration vilket innebär att tänka och agera inom ett integrerat
system där fler politiska beslut kan tas på EU-nivå. Samarbete räcker inte för
att integrationen ska fungera eftersom den omfattar värderingar, lojaliteter
samt relationer mellan medborgare, medlemsstater och unionen. Och ja både EU flaggan och Beethovens nia behövs , mer än någonsin. Tanken är att tänka vad som är bra för Unionen och inte endast vad som är bra för
medlemsstaten.
Historiskt sett
har EU åstadkommit det ingen annan internationell, mellanstatligt, överstatligt
eller annan supernationell byråkratiskt organisation eller institution har åstadkommit.
Nämligen att föra samman stater men även människor till den grad att när och
annan EU-kritiker pratar om överstatlighet,
globaliseringens fel eller nationell suveränitet så talas det ofta om saker och
ting som inte existerar längre. Att dela valuta, ha lagstiftning på europeisk
nivå, fri rörlighet för unionsmedborgare och bedriva gemensamt utrikespolitik
var otänkbart en gång i tiden. Idag är sådan utveckling mer eller mindre
nödvändigt och önskvärd för att stater och människor ska kunna agera i den globala
och postnationella världen. Och nej, saker och ting var inte bättre för som
bland annat nationalister i Europa anser. Nu gäller det att lösa de rådande
kriserna och skapa en bättre framtid. Inte ett bättre förflutet.
Europeisk
demokrati. I dagens
Europa måste individen kunna få starkare rättigheter för att kunna att påverka makten på
övernationell nivå
Unionen behöver
i dagsläget reformer för att bland annat minska på byråkratin och lägga fokus
där Unionen hanterar saker och ting bättre än medlemsstaterna. Men reformen innebär även att makten måste
kunna flyttas såväl uppåt som nedåt. I framtiden behövs dock andra
sätt att fortsätta med integrationen inom Unionen vilket skulle omfatta ökad
transparens, demokratiskt legitimitet, politiskt medvetenhet och
identitetsskapande. I framtiden ska det inte finnas någon plats för
orealistiska politiska löften som propageras men i verkligheten inte kan lösas
på europeisk nivå. Vill man exempelvis att Sverige ska förhandla sitt
unionsmedlemskap eller inte gå med i euro så bör man veta att det inte görs i
Bryssel utan i Stockholm. Framtida val bör inte heller formas som nya
folkomröstningar eftersom det inte handlar om ja eller nej till EU utan hur
unionen ska fungera.
Det är lätt att
kritisera unionen för att vara odemokratiskt och ett byråkratiskt monster som
tar beslut utan att unionsmedborgare är medvetna om det. Men kritiken och
frustrationen finns både hos de som vill ha mer makt på unionsnivå och de som
vill ha mindre eller ingen alls. Faktumet är dock att demokrati än så länge
fungerar ordentligt inom nationalstatens ramar. Som svensk medborgare kan jag
påverka makten på lokalt, regionalt och nationellt nivå även om jag aldrig
kommer att lära känna de flesta i Sverige eller veta alla namn på samtliga
riksdagsledamöter. Men som europeisk medborgare är min rättighet och möjlighet
att påverka makten begränsad. Och det är trots allt att runt om i unionen finns
miljontals människor som jag delar värderingar med oavsett om de lever i
Spanien, Italien eller Malta.
Fortsatt
europeisk integration kommer att behövas inom politiska områden som ekonomi,
miljö, energi, transporter, utrikesfrågor mm. För att göra unionen mer
demokratiskt måste dock medborgare få mer inflytande. En god start har varit
den så kallade europeiska medborgarinitiativet även om den inte har slagit
igenom. Men demokrati tar tid. Det tog lång tid för Sverige men även för Irland
eller Österrike att bli demokratiska stater på riktigt och därför kommer det ta
ännu längre tid för Unionen. Unionsmedborgare måste ha bättre tillgång till
information om vilka aspekter inom unionspolitiken som den enskilde kan påverka
genom sin rösträtt.
Förslag på hur Unionen kan göras mer demokratiskt
Att forma
demokrati på europeisk nivå är inte omöjligt. Det är inte hugget i sten att
demokrati inte kan genomföras utanför nationalstatens ramar. Det handlar såväl
som att ge människor möjligheter att forma nya politiska identiteter som att
skapa medvetenhet om vilka områden kan påverkas. En del av inspiration hämtas från
USA där federalismen är väldigt utformad och maktfördelningen utvecklad ända sedan
landet skapades. Den federala makten i Washington beslutar väldigt lite eller
inget alls exempelvis över delstaternas utbildningsväsende, polismyndigheter, sjukvårdspolitik,
skatter eller hur nationalgardet ska användas. Det finns även de som menar att
EU aldrig kan bli som USA eftersom vi
inte har samma språk och kultur. Men varken samma språk och kultur behöver
vara avgörande för att politiken ska fungera, det handlar snarare om vad vi som
medborgare anser är funktionellt. USA:s är präglad av kulturella skillnader mellan
exempelvis Texas, Kalifornien och Connecticut samtidigt som valdeltagande under presidentvalet brukar anses vara låg. I Indien talas det fler än 20
formella språk samtidigt som det råder tullar mellan delstaterna. Det vore ej
möjligt för Unionen att bli en sorts superstat
men självklart skulle det vara möjligt att ha en Union med tydligare
maktfördelning mellan Bryssel och medlemsstaterna och mer gemensam europeisk politik inom olika områden.
Slutligen för
att göra unionen mer demokratiskt och hantera framtidens utmaningar med större
demokratiskt legitimitet skulle följande åtgärder vara nödvändiga:
- 1.) Ge
nationella parlament mer inflytande i europeiskt beslutsfattning. Förslag som
kommer från kommissionen, rådet eller parlamentet måste kunna granskas och
hanteras. På det sättet kommer nya generationer av riksdagspolitiker att behöva
vara mer medvetna om EU samtidigt som deras väljare kommer kunna får bättre
överblick i europeisk politik.
- 2.) Utveckla
bättre medial bevakning av europeisk politik. Bland annat skulle en europeisk
”Rapport” behövas så att samma perspektiv kan förmedlas i hela Unionen. Bryssel är inte långt från Sverige utan är
Sveriges högsta politiska huvudstad efter Stockholm. Väljare ska kunna veta
vilka politiska grupper som finns där samt vilka frågor som är aktuella.
- 3.) Stoppa
flyttkarusellen mellan Bryssel och Strasbourg och sänk alldeles för höga löner eller
förmåner för tjänstemän som har det. Populister ska inte få starkare inflytande
genom att ställa Unionen mot folket. Att
koncentrerar alla EU:s institutioner i en och samma stad skulle inte bara innebära
sparade pengar utan också minska på koldioxidutsläppet. Det skulle även ge en
signal att EU kan reformeras.
4.) Öka
demokratin genom att argumentera för en valbar Europakommission. Europarlamentet
är en grund för framtida europeisk demokrati men mer kan göras genom en del av
Kommissionen skulle kunna vara valbar.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar