I samband med de senaste terrorattentaten
upplever många medborgare i unionen en ökad oro för nya attentat. Frågan är
därför hur nya attentat ska kunna förhindras genom en effektiv
terrorismbekämpning som värnar demokratin och utan omfattande inskränkningar i
medborgarnas integritet och värdighet.
Åtgärder mot terrorism måste vila på
rättsstatliga principer. Förutom att utveckla åtgärder för att förebygga
terrorism och metoder att identifiera misstänkta terrorister så handlar det
även om arbetssätt som inte innebär att kränkning av medborgerliga fri- och rättigheter
sker olagligt eller oproportionerligt.
En annan utmaning är att terrorismen i sig
ofta är gränsöverskridande. Det har i unionen länge talats om ett ökat
informationsutbyte och samverkan mellan medlemsstaternas säkerhetsmyndigheter.
Nu är det viktigt att börja övergå från ord till handling eftersom det behövs
mer informationsutbyte snarare än mer massövervakningsåtgärder.
Medlemsstaterna kommer fortfarande att
bära största ansvaret för att bekämpa terrorism på nationell nivå. Samtidigt
visar utvecklingen att det finns behov att undersöka hur terrorism kan bekämpas
på unionsnivå. Bland annat behövs det juridiska åtgärder som kan försäkra om
att en eventuell integration av underrättelseverksamhet på unionsnivå kan
innebära att det finns demokratiska mekanismer som kan förhindra ogiltiga
integritetskränkningar vid misstanke om brott.
Demokrati, rättssäkerhet och
terrorismbekämpning måste gå hand i hand. Därför föreslår vi inom ALDE följande
fem punkter för en tryggare union och som tillgodoser medborgarnas krav på
integritet:
1. Etablering
av en europeisk underrättelseplattform, Euro Intel, för att
systematiskt kunna utbyta information mellan nationella polismyndigheter och
underrättelsetjänster vid misstänkta terrorbrott. Plattformen ska kunna vara
under demokratisk översyn från Europaparlamentet.
Euro Intel ska dessutom kunna
samverka med Europol under ordnade former som garanterar att utbytet inte
kränker integritet utan legitima skäl. Inom ALDE stödjer vi även att
utbyte av passageraruppgifter (PNR) ska kunna harmoniseras mellan
medlemsstaterna under liknande villkor.
2. Utökning
av Europols befogenheter och etablering av en europeisk anti-terrorism centrum.
Det polisiära samarbetet inom unionen behöver förstärkas. Förutom den nationella
säkerheten måste även europeisk säkerhet få större handlingsutrymme. Europols
eventuella anti-terror centrum skulle även kunna samordnas med det redan
existerande centret för cyberbrott eftersom cyberbrottslighet ofta förekommer i
samband med terrorattacker.
3. Tillkomsten
av ett europeiskt juridiskt ramverk samt ett euroepiskt åklagarkontor för att
kunna agera mot gränsöverskridande brottslighet. Inom unionen kan terrorbrott
rent tekniskt planeras i en medlemsstat, finansieras från en annan för att
genomföras i en tredje. Det behövs därför ett ökat juridiskt samarbete för att
kunna agera snabbare och effektivare. Bland annat ska åklagarkontoret kunna
väcka åtal mot aktörer som finansierar terrorism inom unionen.
4. Bekämpning
av radikaliseringens rötter. Debatten om terrorbekämpning måste handla mer om
än övervakning, integritet och säkert. För medlemsstaterna gäller det att ha
nationella strategier där terrorhot även bekämpas genom att minska utanförskap.
Det behövs dessutom en europeisk strategi för att aktivt motverka terrorism då
kommissionen vid behov ska kunna stödja medlemsstaternas terrorbekämpning genom
kompetens eller finanser. De centrala värderingar som unionen bygger på –
demokrati, mänskliga rättigheter och individens frihet – måste försvaras genom
argumentation mot terrorism.
5. Avslutningsvis
behöver åtgärderna inom unionen kompletteras med en extern strategi för
bekämpning av terrorism på global nivå och utanför EU inom ramen för unionens
utrikes och säkerhetspolitik. Bland annat borde en sådan strategi vara en del
av utrikesrelationer mellan EU och länderna inom Arabförbundet där åtgärder mot
terrorism ofta diskuteras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar