Från Nationaldagen till Sverigedagen

En positiv sak med nationaldagen är att den äger rum på sommaren. När debatten om en nationaldag pågick för mer än 120 år sen fanns även förslaget om den 30 november – kungen Karl XII:s dödsdag. Fokus för för firandet låg på krig och kungar, inte på demokrati och mänskliga rättigheter. Den 6 juni ses också  ses som liberaldemokratins dag eftersom den uppmärksammar förutom Gustav Vasas handlingar även regeringsformerna från 1809 och 1974. När nationaldagen blev en röd dag 2005 var de främsta argumenten delvis baserade på kosmopolitiska perspektiv. Nämligen att nationaldagen skulle främja Sverige som ett modernt mångkulturellt samhälle globaliserings tid.

För många svenskar, vanliga människor, samhällets medlemmar har nationaldagen dock inte spelat så stor roll genom den moderna historien. Istället har det ofta handlat, och fortfarande handlar om, en ledig sommardag att spendera med sin familj, partner eller vänner. Sverige brukar presenteras som ett samhälle med mindre grad av nationalism jämfört med andra samhällen i Europa. Något som bland annat bekräftas i den årliga globala studien World Values Survey. Svenska samhället ses som ett ”extremt” exempel på hög grad av rationella och självförverkligande värderingar med fokus på individualism, friheter och sekularism. Det återspeglar hur allt fler medborgare och medlemmar av den svenska nationen med tiden kom att flytta fokus från blodsband och etniska aspekter som religion till känsla av gemenskap baserad på universella och medborgerliga värderingar.

Dagens betydelse av nationaldagen har ökat under de senaste åren bland annat på grund av processer som debatter kring invandring, integration och identitet. Också på grund av utvecklingen i Europa och andra världsdelar som upplevs som mer orolig och problematisk. Bland frågorna som har väckts är hur det framtida Sverrige kommer att se ut när det gäller aspekter som gemenskap, mellanmänskligt tillit och identitetssyn.  De positiva tankarna med firande presenteras som vikten av gemenskap, trygghet eller kärlek till det egna landet, inte minst i svåra tider. Därför är nationaldagen värt och viktigt att fira anses det i debatten.

 I grunden handlar nationaldagens firande mer om kulturella aspekter som dans, musik och mat. Att uppmärksamma traditioner, landet och nationstanken. Just begreppen som tradition, identitet och kultur har blivit vanligare i de senaste årens diskussioner. Den globala migrationskrisen har påverkat Sverige både när det handlar om resurser, politik och kollektiva identifikationer. Medan en del av samhällets medlemmar är mer optimistiska och positiva  inför framtida ekonomiska, sociala och kulturella  förändringar upplever sig andra medlemmar som mer försiktiga, oroliga eller negativt inställda. Samtidigt bygger ett demokratiskt samhälle på att människor tycker olika och tolererar varandras politiska åsikter.

Nationaldagens historia visar att den som tradition har förändrats genom tiderna, och fortsätter att förändras när det kommer till argument om varför den bör firas. Utvecklingen påverkas av tillståndet som Europa befinner sig med att människor  ”återuppväcker” nationalismen när statens betydelse ökar trots överstatliga problem och utmaningar.  Fokus för den högerpopulistiska politiska aktörer handlar mycket om berättelser om det förflutna och  ”guldålder” som folkhemsperioden än om framtiden och fortsatt utveckling. Nationalism är bland annat tron på en sann identitet och att individen har sin skuld till och öde i nationen. Något som inte bara utmanas av idéer som liberalism eller socialism med fokus på individen och samhället utan även av processer som globalisering och Europas regionalisering.

Även argumenten för positiv eller ”god” nationalism innebär eller omfattar synen att nationellt självbestämmande ska dominera och att demokratin ska vara nationell. Moderna samhällen som Sverige är även postdemokratiska. Det innebär, paradoxalt nog, att nationaldagar  går ut på att fira demokratins begränsning med tanken på globala, regionala eller överstatliga beslutsfattningsprocesser. Som dessutom kan påverkas negativt när stater väljer att dra sig ur viktiga samarbeten som med Parisavtalet eller vägrar att ta emot flyktingar som i EU .

En fråga som är värd att diskutera inför framtiden är hur nationaldagsfirandet kan förnyas inför 2020-talet eller längre framtid? Bland annat eftersom människor idag tenderar att ha mer pluralistiska individuella och kollektiva identifikationer. Mångfald i samhället handlar inte bara om resultat av migration utan även om idéer om livsstilar, gruppgemenskap och sociala trender. Identitet har som fenomen gått från att uppfattas som något fast till en dynamisk process. För den som vill se en mer politiskt enat Europa och effektivare globala samarbeten kan en kulturbaserad dag som nationaldagen göras till en mer medborgarbaserad dag. 

Sett i federationer som USA eller Indien brukar det finnas röda dagar som går ut på at uppmärksamma samhället. Eftersom traditioner förändras eller dör ut med tiden så skulle även nationaldagen kunna förnyas. För  Sveriges dels skulle man kunna kalla det för Sverigedagen och komplettera med Medborgardagen med mer fokus på politisk kultur än på den generella kulturen. Så kan Sveriges utveckling främjas lättare inför framtiden. En röd dag som uppmärksammar samhället kan därför finnas med i framtiden oavsett om Sveriges status som land.

En annan fördel är att dagen blir symbol för mer kritiskt tänkande och samhällsdebatter som under Almedalsveckan. Eftersom att uppmärksamma och fira staten eller landet kan innebära även det som kan gå emot ens frihet, värderingar eller intressen. På det sättet kan den 6 juni få en annan betydelse i framtiden. Det kan uppmärksammas som dagen när Sverige blir mer integrerad inom Europa, när människor uppmuntras att vara lediga, reflektera över den politiska situationen i samhället, Europa och omvärlden. När nya samhällets medlemmar välkomnas.

Alternativet till en kulturbaserad nationaldag i Sverige är därför att göra den mer medborgarbaserad. Med fokus på konstitutionella aspekter som grundlagen, gemenskapskänsla kring viktiga institutioner som rättsstaten, mänskliga rättigheter och demokratin. Så kan fler delta i och påverka utvecklingen som formar Sverige inför framtiden.