Den politiska kommunikationen om ”danska värderingar” som kristen
kulturarv och välfärdssamhället har inte gjort Danmark till ett mer liberalt samhälle.
Tvärtom, Danmark präglas av mer konservativ samhällsutveckling som visar vad
som sker när även liberala aktörer sviker sina värderingar. På det sättet kan
slutsatsen dras att mer retorik om ”svenska värderingar” inte kan göra Sverige
till ett mer liberalt samhälle.
Förra årets kommunikation om ”svenska värderingar” under Almedalsveckan
utgör ett exempel på bristande demokrati, konkreta lösningar och visioner för samhällsutvecklingen.
I sådana situationer blir nationalistisk retorik en sorts sista utväg för
politiska aktörer. Det demokratiska samhället bygger inte på att människor lever
tillsammans som en enhet. Demokrati handlar om att man tolererar varandras
politiska olikheter med fokus på konkreta åtgärder för samhällsutvecklingen.
I sin nationaldagskrönika har Sven Dahl dock en viktig poäng i Bohusläningen.
De senaste årens utveckling globalt och i Europa har lett till förändringar
rörande synen på staten, samhället och kollektiva identifikationer. Danmarks
utveckling är ett tydligt exempel. Begreppen som tradition, etniskhet och
nationell identitet har blivit viktigare. Det innebär dock inte att liberaler
bör anamma och ta till sig sådan utveckling okritiskt eller se det som
inspirerande.
Ett grundläggande problem i dagens debatter är att olika värderingar
klumpas ihop genom myter, godtycklighet och selektivitet. I Europa är trenden
att högerpopulistiska partier använder sig av valuewashing – värderingstvätt.
Begreppen som frihet, jämlikhet men även aktiviteter som att äta fläsk och
dricka öl har gjorts till ”danska värderingar”. I till exempel Storbrittanien
har förre statsministern Cameron talat om brittiska värderingar med ätandet av
fish and chips.
Just frihet är en liberal värdering utformad som universell, individbaserad
och politisk värdering. När frihet
istället presenteras som något etniskt och kulturellt så flyttas begreppets
fokus och betydelse från individen till kollektivet. Den liberale skribenten
Per Svensson har skrivit om hur det liberala partiet Venstre i Danmark genom
åren övergivit flertal liberala principer. Som till exempel att individens suveränitet
måste gå före ”kultur”.
När Venstre politikern Inger Stöjborg tillträde som
integrationsminister var bland de första uttalanden om att Danmark måste tänka
på ifall man till exempel vill ha kristna från USA eller muslimer från Pakistan
som invandrar. Inom Alliansen Liberaler och Demokrater för Europa ses Venstres
politiska beteende ofta som problematisk och som emot liberala principer som
fri åsiktsbildning, humanitär invandring, människosynen. Hur kan liksom ett
liberalt parti anse att det är ok att använda staten för att stifta om vilka
värderingar som är ”våra”?
Historiskt sett är liberalismen beroende av staters existens och i takt
med modernare utveckling även av överstatliga styrelseformer, globala samarbeten.
Staten måste inte per automatik inför framtiden vara en nationalstat, om man
till exempel önskar sig att EU blir en federal och medborgarbaserad union.
Liberaler måste våga skriva en ny historia och berättelser om mänsklig och
samhällsutveckling. Särskilt när andra aktörer vill bromsa och hålla kvar till
de gamla idéerna.
Det finns redan liberala idéer för identifikationer och känslor av
samhällsgemenskap i form av till exempel medborgarpatriotism. Med fokus på
politiska värderingar och centrala institutioner som demokrati, konstitutionell
stat och rättsstat. Som Per Svensson menar bör liberaler stå för följande
princip - ”liberalismens subjekt är individen, kollektiva identiteter är mer
eller mindre tillfälliga”.
Liberaler, centrister, frihetliga och andra som önskar sig att Sverige
förblir och utvecklas vidare som ett liberalt samhälle inför framtiden bör göra skillnad mellan politiska och kulturella värderingar. Eftersom liberala
värderingar är viktiga värderingar som utvecklar Sverige framåt men de kommer inte att förbli
liberala om de klumpas ihop med andra värderingar och görs till och ”svenska”.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar