Går det att odla och producera
mat utan jord? Ja men inte utan fisk. Eller alternativt utan skaldjur. Aquaphonics,
eller som det heter på svenska -akvaponik, vinner allt mer popularitet. Begreppet
kommer från orden aquaculture och hydrophonics. Metoden är inte ny och bygger
på att växter och fisk agerar i symbios och tillsammans producerar maten. Redan
för flera tusentals år sen brukade människorna i delar av Asien kombinera
fiskodling med risodling.
På det sättet är akvaponik en
win-win situation sedan länge. Något som
definitivt behöver bli en starkare del av populärkulturen om morgondagens
samhälle ska kunna vara grönare. Det
finns flera aspekter som visar på att framtidens samhälle kan vara
just ekologiskt och människovänligt i sin grund. Solenergi är ett exempel på
det. Eftersom energin blir billigare och renare samtidigt som
teknikutvecklingen leder till nya typer av jobb. Annat exempel återfinns inom
malmproduktionen.
All närodlat och närproducerat mat
är inte nödvändigtvis ekologiskt. Akvaponiken innebär både grönare och
billigare malmproduktion liksom grönare livsstilar och arkitektur. I jämförelse
med konventionellt jordbruk och fiskeri är akvaponik dessutom en enklare metod.
Fiskar ger näring till växterna med utsöndring av sina mineraler i bland annat
form av avföring. Växterna får näringen i sig och växer. För att göra det mer
populärt skulle aquaphoics kunna till exempel läras ut redan vid högstadiet i
ramen för hemkunskapen.
En annan fördel med akvaponik är
dess möjligheter att bidra till städernas utveckling. Enligt FN:s prognos kommer
år 2050 runt 80% av befolkningen att bo i städerna. Framför allt storstäderna
kommer att behöva nya och miljövänligare matproduktionsmetoder. Med akvaponik
är det möjligt att ha miljövänliga, närodlade grönsaker och fiskar som kan
produceras för invånarna. Något som redan är populärt bland takodlare i New
York.
Dessutom, en fördel med
stadsmiljö är att det varma spillvattnet behövs för att minska kostnader att
värma upp vattnet i en nordisk klimat som Sverige. Därutöver blir det en del av
den miljövänliga cykeln rörande hantering av produktion, avfall och
återvinning. Samtidigt som nya och människovänligare typer av jobb tillkommer.
En tredje fördel är att komma åt
problematiken med användningen av vattenbruk där fisken kan påverkas av
sjukdomar eller där nautren förädnrades av människan för att skapa större
odlingsytor. Landsbaserade
odlingar i slutna
kretslopp är miljövänligare eftersom
vattnet filtreras och renas och återförs sedan till systemet. Det ger bättre
kontroll över näringsämnen och kemikalier och minskar risken för
smittspridning.
Akvaponik
orsakar inte några utsläpp av näringsämnen eftersom fisk, musslor eller andra
skaldjur odlas tillsammans. När vattnet återförs till fiskarna är det vattnet renare
än vanligt dricksvatten. På det sättet och när det gäller mat är akvaponik mer
än en metod. Det är samhällets framtid som bör inkluderas inom ekonomin och
undervisningen för kommande generationer. En ekologisk framtidsmetod som kommer
att förändra livet för fler och knyta människor närmare i strävan efter hållbare utveckling glokalt.