1. ”Folket” röstar fram ”eliten” kan en säga
mer grovt förenklat
2. Eller bättre sagt, brukar olika delar av
befolkningen rösta på olika politiska aktörer.
3. Att dela upp människor i ”eliter” och ”folket”
är något som politiska partier med populism på agendan brukar göra. Samtidigt utgör dessa partier just det som de själva kallar för ”etablissemanget” och brukar inte ha stöd av större delen av befolkningen.
4. I till exempel USA röstade runt 25% av
väljarkåren på Trump. Runt 50% valde att inte rösta. Detta kan inte anses att ”folket” har röstat på honom utan att delar av väljarkåren har gjort det.
5. Det finns väljare som har röstat just för att de betraktar sig som globaliseringens förlorare, är rasistiska eller xenofobiska, eller har känt sig kallade för det eller andra i medier. Olika analyser har dock visat att stödet för Trump främst berodde på att han var republikan och representerad det republikanska partiet. Samtidigt valde många av demokraternas väljare att inte rösta på Hillary Clinton.
6. Anledningen till att nationalistiska och populistiska politiska aktörer använder begreppet ”folket” har att göra med känslor. När en individ som upplever sig som obetydlig, ignorerad, hatad börjar uppleva sig själv som en del av ”folket” så upplever en en större känsla av gemenskap och tillhörighet.
7. Vilka är ”vanligt folk”? Egentligen handlar det om ytterst subjektiva åsikter om vilka som omfattas i begreppet.
8. ”Politikerna lyssnar inte på folket”! Visserligen förekommer det fall där politiker kan missbruka sina positioner eller
anses vara inkompetenta. Att ”lyssna” på en eller flera väljare är dock annorlunda från fall till fall. Om en politiker väljer att argumentera för en viss politik som låt oss säga har stöd av 70% av befolkningen så blir tolkningen om att en inte ”lyssnar” på ”folket” problematiskt. Eftersom om politiken ändå anses ha stöd hos 70% av befolkningen så innebär det att en faktiskt "lyssnar på folket"
