10 liberala visioner för det kommande året

Liberaler, nu är det dags att vara progressiv enligt talesättet ”efter regnet kommer solen”. Förutom att få fram en ny regering så finns det världens möjligheter att kämpa för. Jag tar upp 10 punkter för liberal engagemang under det nya årets gång.

1.    Reformera arbetsmarknaden.

En arbetsmarknad bör kunna inkludera individernas olika behov och intressen. I en tid när den tekniska utvecklingen går fort är det nödvändig att tänka på flexibel säkerhet för den anställde som på engelska kallas flexicurity. Det innebär att en viss utveckling kan leda till snabba förändringar inom en hel bransch som exempelvis i fallet med Iphonens tillkomst som ledde till att Nokia förlorade marknadsdominansen inom en kort period. Istället för att tillämpa först in-sist ut principen bör LAS reformeras så att kompetens istället för ålder står i centrum. Människor ska snabbare kunna få ett nytt arbete beroende på vad den enskilde kan bidra med när det sker omställningar.

Vidare ska arbetsmarknaden utgå ifrån tanken att olika individer med olika behov kan och vill arbeta för olika löner inom ramen för olika arbeten. Men även utifrån tanken att människor ska ha olika alternativ att arbeta sig uppåt och åstadkomma social rörlighet om individen önskar att göra en klassresa. Dessutom skulle en reformerad arbetsmarknad gynna Sverige som invandringsland eftersom fler nyanlända därmed ska kunna komma igång med ett nytt arbete.

2.    Stärk individens rättigheter för identitetsutveckling.

I samband med Björn Söders kontroversiella och nationalistiska uttalande om medborgarnas identitet är det viktigt att inse vikten av att värna om Sveriges demokratiska samhälle där individen har rätten att fritt kunna forma och välja sin identitet. Ett samhälle som kräver av individen att underkasta sig den ”sanna” identiteten är inget annat än förtyckande, kollektivist och repressivt. Gemenskap skapas inte heller genom tvinga människor till den utan genom respekt och tolerans för individens val av vad hen vill identifiera sig med.

3.    Grön liberal politik med marknadsekonomin i centrum.

De flesta av oss i Sverige och inom EU är nog medvetna om att dagens miljöproblem är globala. Dessutom är faktumet att den levnadsstandarden som finns inom Unionen skulle kräva ett antal planeter som Jorden om alla länder i världen skulle förbruka samma  resursmängd. Därmed gäller det att ställa om samhället till ett ekologiskt samhälle samtidigt som vi står för att frihandel och marknadsekonomi inte bara kan blir grönare utan är ett verktyg i sig för en grönare framtid.

I praktiken innebär det att utbud och efterfrågan hos oss som konsumenter samt tillverkare leder till ny utveckling inom ramen för innovation. Bland annat måste företagen som vill kunna sälja miljövänligt och ekologiskt konkurrera mot varandra och förbättra den gröna produktionen genom att hela tiden erbjuda mer grönare alternativ. I ett liberal ekologiskt samhälle är det konsumenterna som genom sin vilja för en grönare värld styr utvecklingen mot ekologiskt hållbarhet. Här gäller det att starkt bejaka individens förmåga att vara kreativ och ställa om sig efter dagens miljöutmaningar.

4.    NATO-medlemskapet

I samband med Rysslands vidriga aggression mot Ukraina är det viktigt att stå för ambitionen om att Sverige behöver medlemskap i militäralliansen. För närvarande riktar sig Rysslands politiska ansträngningar mot Unionen vilket även är ett hot mot Sverige. NATO-medlemskap behövs även för att Sverige ska på ett mer integrerat sätt även kunna försvara Unionen mot konventionella motståndare. Dessutom präglas den säkerhetspolitiska utvecklingen av att USA skiftar mer fokus mot Sydostasien vilket innebär att EU:s medlemsstater och andra NATO-medlemmar måste kunna ta ett större försvarspolitiskt ansvar.

Klicka på bilden för mer info om grön urbanisering rörande fiktion och verklighet .

5.    Integrations politik med individen i fokus.

Sverige är ett invandringsland och därför bör staten agera och tänka som sådant. Det handlar om att tro på den enskilde människans förmåga och potential. Istället för att bara fråga ”var kommer du ifrån” så bör utgångspunkten vara ”vad kan du bidra med” och "vad vill du uppnå"? Ett bra exempel är Kanada där integrationen ska leda till att en nyanländ inom loppet av 2-3 år ska kunna språket och arbeta. Ett språktest i svenska skulle vara ett bra verktyg att få fler medborgare med bättre kommunikationsförmågor samt som lättare kan orientera sig i samhället.

6.    Reformera EU:s budget

Än så länge bygger Unionens budget på att medlemsstaterna ska förhandla. Det gör att processen är långvarig, kräver mycket administrativt arbete samt att medlemsländer blir uppdelade i nettotagare och nettogivare.

En mer effektiv budgethantering skulle kunna genomföras genom att Unionen får legitimitet att dra in egna skatter. Det skulle kräva en tuff omförhandling mellan medlemsstaterna eftersom det handlar om staternas suveränitet. Samtidigt är det viktigt att inse att suveränitet måste anpassas till världen som den är idag och inte så att utvecklingen stagnerar. Om EU kan dra in egna skattemedel och omfördela dem så skulle det även kräva mer politisk konkurrens inom Europarlamentet där parlamentarikerna skulle vara tvungna att verkligen representera medborgarnas intressen  i budgetförhandlingarna. Det skulle gynna den demokratiska utvecklingen på europeisk nivå.

7.    Elbilar är framtiden

En annan viktig aspekt är den teknologiska utvecklingen som gynnar omställningen till ett ekologiskt samhälle. Istället för att exempelvis bygga mer kärnkraft, vindkraft eller vattenkraft så handlar det istället om att förbättra effektiviteten. Just resurseffektiviteten är viktig eftersom fordonstransport kommer att behövas långt framöver i framtiden. För närvarande finns många inom EU som använder sig av elbilar men antalet är fortfarande för låg. Genom satsningar på elbilar rörande relationer mellan Unionen och den europeiska bildindustrin samt elbilskampanjer som riktar sig mot konsumenterna skulle koldioxidutsläppen inom Unionen kunna minska avsevärt samtidigt som konsumenter skulle få mer pengar över genom att ladda bilar med el istället för att tanka med bensin eller disel.

8.    Surrogatmödrarskap

I ett liberalt samhälle maximeras hela tiden individens förmåga att bestämma över sin kropp. Det finns människor i vårt samhälle som vill kunna vara föräldrar men som av olika skäl inte kan få barn. Här måste vi verkligen stå för att vuxna individer ska kunna bestämma över sina kroppar samt ge möjligheten till de som vill ha föräldrar att vara det. Kollektivistisk moralsyn ska inte stå i vägen för detta.

9.    Privata välfärdsalternativ

Det samhället som vi lever idag måste kunna fungera utifrån dagens förutsättningar och möjligheter. Välfärden måste kunna utveckla en bättre framtid och inte ett bättre förflutet. Skillnaden mellan en liberal välfärdspolitik och den socialdemokratiska och vänsterpartistiska är tron på individens kreativa och innovativa förmåga att på eget initiativ kunna bidra till samhället och erbjuda bra kvalitet. 

10. Statlig skola och kvalitet hos friskolor

Skolan bör återgå till att skötas inom statlig regi. Det har visat sig sedan kommunaliseringsreformen att kommunala skolpolitiker inte administrativt klarar av att sköta verksamheten effektivt. Genom att återförstatliga skolans funktion kan statens resurser koordineras och används från den statliga nivån vilken gynnar tanken om att alla skolor i landet ska få mer eller mindre samma utvecklingsmöjligheter.

Rörande friskolor så finns det kontroverser med att det ibland förekommer gap mellan friskolornas vinster och den kvaliteten som friskolorna är tänkta att erbjuda. För att få bukt med det är det bra att kortsiktiga ägare inte tillåts men även kraven borde höjas att friskolor ska kunna leverera bättre kvalitet.

God Jul och Gott nytt år 

Om småstäder i globaliseringens tid.

Föreställ dig att Stockholm vill bli en egen stat, vill ha egen säkerhetspolis istället för SÄPO, att finansborgarrådet öppnar Stockholm Stads kontor i Kina för att locka investeringar eller att unga människor flyttar från Stockholm för att starta internetbaserade företag i mindre orter där skatter och löner är lägre. Sådan utveckling är redan igång runt om i världen eller skulle kunna äga rum i framtiden. Och självklart ska fler småorter i Sverige kunna bli vinnare i globaliseringens tid.

Både under och efter valet har det diskuterats om politikernas Stockholmsfixering eller storstadsfokus. I en stor samt centraliserad stat som Sverige upplevs detta av många medborgare som problematiskt. Missnöjet gentemot vilka beslut tas eller inte tas i Stockholm märks inte minst i Skåne.  Många så kallade småorter har tyvärr inte dragit mycket nytta av den ekonomiska utvecklingen sedan början av 90-talet. Men att Stockholm har blivit viktig för politiker på nationell nivå är en del av trenden som pågår globalt. Sådan utveckling förekommer redan inom EU, USA eller även i Kina där skillnader mellan urbana och rurala miljöer blir allt större.

Storstädernas tid är redan på plats och därför måste även småstäderna kunna hänga med. Storstäder blir all viktigare för människor liv i takt med en utveckling som präglas av globalisering, europeisk integration, urban migration samt högteknologisk utveckling. Redan för flera år sedan började FN med att rapportera om trenden att allt fler människor flyttar till storstäder. För Sverige är Stockholm landets ekonomiska motor samt import- respektive exporthamn. Här finns bland annat Ericsson, Microsoft, Spotify och World Trade Center. Här finns en stor del av landets service och innovationsföretag och här kommer en av EU:s fyra patentcentral att etableras. Handeln med Ryssland, Kina och Indien är beroende av utvecklingen i Stockholm. Staden är också Sveriges främsta turistdestination för turister från Unionen och andra delar av världen.

Storstäder som Stockholm, New York, London eller Berlin är också viktiga för människors identitetsutveckling. Här samlas trots allt människor med olika livsstilar, kulturella inställningar och religiösa åskådningar. Storstäder brukar betraktas som kosmopolitiska.  På vissa håll i världen har storstäder blivit så viktiga att städerna informellt eller formellt åtnjuter eller vill kunna ha mer makt och legitimitet. London Stads borgmästare (alltså inte Greater London /Stor London) måste till exempel på grund av stadens status som en finansiell gigant åka runt om i världen för att locka ny kapital. Bland annat i Kina där City of Londons kontor finns etablerade för att kunna locka lokala investerare. Alltså en lokalpolitiker gör det och inte landets utrikesminister. I New York har stadens myndigheter uttalat sig om att staden ska ha egen säkerhetspolis. I Kina har livskvaliteten i många storstäder som Shangai blivit så pass hög att människor från landsbygden hellre vill flytta till storstaden för att arbeta inom servicesektorn snarare än arbeta i de lågavlönade fabrikerna. I USA har många unga företagare valt att lämna storstäder och flytta tillbaka till mindre orter just för att kunna driva sina verksamheter billigare, bland annat inom e-handel.

Men ingenting säger att småorter runt om i landet inte kan dra mer nytta av den ekonomiska, teknologiska, sociala eller miljömässiga utvecklingen i globaliseringens tid. Runt om i världen finns det hur många exempel som helst på småstäder som har lyckats. För Sveriges del handlar det om att många småorter historiskt byggdes upp som ”bruksorter” , eller runt om en arbetsgivare som i Sandviken , eller runt om militär verksamhet som  ”garnisonsorter” som Boden.

 Idag skulle småorter gynnas av att främst små samt medelstora företag som arbetar med service, innovation eller grön produktion etableras just där skatter är lägre och arbetskraften är billigare.

Några förslag på hur småorternas utveckling kan förbättras:

-         - Avkontorisera Stockholm. Fler företag ska kunna etablera sig runt om i landet genom att erbjuda lägre skatter och löner.  

-        -  Slå ihop mindre kommuner så att regioners utveckling främjas. Regionalt ekonomiskt tänkande kan ge helt andra resultat än just lokalt ekonomiskt tänkande.  

-         - Kommunerna bör kunna samverka med andra orter runt om i EU eller andra världsdelar föra att inhämta inspiration och kunskap rörande utveckling på lokal nivå.

-        -  Ungdomsarbetslöshet i småorterna bör hanteras mer genom ökad mobilitet av arbetskraften. Kommunerna bör kunna erbjuda större insikt för ungdomar om hur de kan söka arbeten inom EU.

Lux Leaks och den finansiella framtiden

Få skulle hålla med om att Luxembourg inte är ett skatteparadis. Medlemsstaten räknas trots allt som det främsta skatteparadiset i EU och som nummer två globalt enligt. I samband med den ekonomiska krisen kommer sedan 2007 nya trender upp rörande hur ekonomiska samt finansiella systemet ska fungera överlag. Krisen har förändrat och kommer att förändra dagens spelregler. Bland dessa trender ingår även att förhindra skatteflykt, pengatvätt samt att öka den finansiella transparensen.

Skandalen med Lux Leaks berör EU, medborgarna samt många av världens multinationella företag. I ALDE anser vi att det är orättvist att enskilda medborgare samt små och medelstora företag i Unionen betalar skatt medan det finns storföretag som medvetet ägnar sig åt skatteflykt. I samband med Lux Leaks skandalen har ALDE föreslagit till Europarlamentet att två undersökande rapporter ska tas fram. Det ena rapporten ska undersöka medlemsstaternas skattesystem i stort medan den andra rapporten ska handla om ett EP:s lagförslag till Kommissionen om hur skatteflykt ska bekämpas.

Som ledaren av ALDE gruppen Guy Verhofstsdt har uttryckt sig:

Man kan inte förvänta sig att medborgare och små samt medelstora företag ska betala skatt medan multinationella företag enkelt kan använda sig av hål i lagstiftningen inom nationella skattesystem.

Eftersom hela EU påverkas av skatteflykt vore lösningen att lagstifta om skatteflykt på EU nivån eftersom nationella system inte kommer att vara tillräckligt effektiva. Här skulle det krävas en förordning om hur skatteflykt ska förhindras samt hur EU kan assistera multinationella företag att ställa om finansiella vanor i allt mer förändrad global ekonomi.

Men förslaget möter motstånd bland annat från EPP och S&D vilka tillsammans utgör fler än hälften av EP. Vidare rörande misstroendeförklaringen mot Juncker har ALDE gruppen röstat nej. Det går inte att avsätta en hel kommission så länge det inte är tydligt och bevisat om vad egentligen har hänt. Däremot har ALDE krävt att en undersökning ska göras rörande Junckers relation till den aggressiva skatteplaneringen under sin tid som Luxemburgs statsminister.

Det är även viktigt att notera att parlamentariker som har krävt misstroende förklaring mot Juncker kommer från partier som kategoriseras som nationalistiska, rasistiska, xenofobiska, anti-semitiska samt homofobiska. Företrädare från dessa partiet ägnar sig åt vad som kallas för skattenationalism. Som liberaler är vi medvetna om att dagens ekonomi är global och internationaliserat vilket gör att nationella skattesystem får det allt svårare att hantera skatteflykt. Med en europeisk lagstiftning skulle därmed ett starkare samt mer koordinerat och effektiv påverkan kunna åstadkommas. Det handlar om att öka skatteintäkter för hela Unionen vilket skulle gynna europeisk ekonomi i en tid med nya ekonomiska trender som är tillkomna ur krisens konsekvenser.

Unionsbudgeten och hur den skulle kunna vara utformad

Det är positivt att människor som dig kommer till vårt land och arbetar här. Vi behöver få in större skatteintäkter och det är bra för vår ekonomi. 

Så säger en medelålderskille till mig medan vi småpratar i spårvagnen på vägen till min arbetsplats som befinner i en företagsby bakom Nationalbiblioteket i Riga. Och jag kan endast hålla med om det med tanke på hur situationen ser ut för många unga EU-medborgare som är utan arbete. Sedan krisen har dragit igång har det talats om Europas förlorade generation, om de som varken arbetar, studerar eller praktiserar. Och även i krisens mörka spår finns det nämligen ljuspunkter och hoppet ligger på att framför allt få de yngre unionsmedborgarna i arbete. Det beror på att de yngre har det lättare att flytta från en till en annan medlemsstat för arbete eller studier och det är något som Kommissionen är medveten om.

För EU:s ekonomi är det ytterst viktigt nu att det finns fler människor i arbete och fler skattebetalare. Inte minst då den europeiska inre marknaden behöver utvecklas framåt. Den nuvarande Unionsbudgeten bygger på politiska, ekonomiska och sociala konsekvenser som har drabbat EU i samband med finanskrisen, åtstramningspolitik och ökad arbetslöshet. Junckerkommissionens slagord Jobb och Tillväxt hänger samman med denna utveckling. Målet att få fart på ekonomin genom investeringar som behövs för bland annat arbetstagarnas kompetensutveckling, teknologisk innovation, infrastrukturprojekt samt ett djupare integrerat och omfattande inre marknad.

Den nuvarande Unionsbudgeten präglas av resultatinriktade ambitioner som bygger på samverkan, koordinering och prestation hos myndigheter på europeisk, nationell, regional och lokal nivå. Ett annat mål är att tillväxten ska göras mer hållbar genom långsiktigt ekonomiskt tänkande där olika investeringsprojekt kan pågå under flera år. 

Kort sagt så präglas stora delar av budgettänkandet av just Jobb och Tillväxt genom att investeringarnas resultat ska resultera i att EU:s ekonomi blir konkurrenskraftigare, större och mer kunskapsbaserat.  Bland annat är kraven för hur pengarna ska spenderas inom ramen för den regionala politiken samt jordbrukspolitiken högre samt striktare jämför med den tidigare budgeten. Ett annat exempel för den framtida utvecklingen är att utveckling inom olika politiska områden ska kunna integreras inom ramen för olika projekt. Exempelvis kan ett projekt bygga på att aktiviteter som berör jordbrukspolitik och energipolitik slåss ihop med aktiviteter med grön ekonomisk utveckling. Samverkan är viktig så att EU sponsrade och organiserade projekt ska dra åt samma håll.

Vidare rörande den inre marknaden är tanken att just regionernas ekonomiska utveckling ska bygga på att arbetsmarknader ska stimuleras med investeringar i kompetensutveckling medan konkurrenskraft hos små och medelstora företag ska förbättras bland annat genom enklare regelverk. Tanken är även att exempelvis infrastrukturprojekt ska genomföras ihop med planer för den inre marknadens fördjupning så att fler av Unionen regioner får en ökad tillgång till marknaden. Detta är tänkt att åstadkommas genom bättre kommunikationer i from av motorvägar, järnvägar och IT-infrastruktur. Också Unionens solidaritetspolitik ska präglas av mer resultatinriktade projekt där skillnader rörande  levnadsstandarder mellan olika regioner ska minska på sikt och samtidigt bidra till ekonomins tillväxt. Med sin resultatinriktade profil ses som eventuell modell för framtiden.

Det finns mycket kritik för tillfället om att budgetens satsningar är otillräckliga för att få mer dynamik i Unionens ekonomi. Därför är det viktigt att komma ihåg att Unionens budget fortfarande bygger på en lång förhandlingsprocess som delar upp medlemsstaterna i netto givare och nettomottagare. Med andra ord är budgetens storlek beroende av medlemsstaternas intressen som hänger samman med medlemsstaternas rådande ekonomiska samt politiska situation.  Dessutom görs även satsningar på nationell nivå av medlemsstaterna eftersom överenskommelsen för den nuvarande budgeten bygger på striktare och tydligare fördelningar rörande var EU respektive medlemsstaterna ska bestämma.

Men det finns även andra tankar om hur EU:s budget kan formas och fungera. Försök och ambitioner att reformera Unionen budget har förekommit tidigare. Bland annat publicerades för fyra år sedan ett dokument under namnet EUROPE FOR GROWTH - FOR A RADICAL CHANGE IN FINANCING THE EU skrivet delvis av liberalernas ledare i Europarlamentet Guy Verhofstadt , socialisten Jutta Haug samt kristdemokraten Alain Lamassoure. Grundtanken är än idag att Unionens budget bör bygga på att Kommissionen ska större tillgång till egna finanser genom skatterättigheter. Exempelvis skulle Kommissionen har rätten till egna skatteintäkter genom bolagsskatt, energiskatt och koldioxidskatt på unionsnivån. På  det sättet skulle relationen mellan europeiskt och nationellt beslutsfattning kunna fördelas ännu tydligare och medlemsstaterna skulle inte längre behöva delas upp i givare och mottagare. Med egna pengar skulle EU kunna agera ungefär som i den federala regeringen i USA, Kanada eller Indien där rätt beslut kan kan tas på rätt nivå rörande finanser och investeringar. I slutändan är det dock upp till medlemsstaterna att bestämma över hur den framtida budgetprocessen ska se ut. Det visar även vikten av vem man som EU-medborgare röstar på både nationell och europeisk nivå eftersom politikers åsikter om Unionsbudgeten går isär enligt ideologiska linjer.