Mänskligt rörlighet och säkerhet

lördag 1 oktober 2016

Staten måste reformeras om EU ska kunna reformeras

Det har sagt otaliga gånger. I samband med Brexit, migrationskrisen eller framväxten av populistiska partier. De fyra gyllene orden låter på följande sätt : EU måste reformera sig! Och visst behövs det reformer. För ekonomin, för institutionerna, för demokratin. Det finns dock fyra ord som saknas i debatten: Staten måste reformera sig!

Henrik Edin som är avgående ordförande för Liberala ungdomsförbundet skriver  precist och konkret i sin artikel om att det är normalt med retorik om att EU ska avskaffas bara för att det kommer ”dåliga” beslut från Bryssel. Föreställ dig om att liknande retorik tillämpas mot Sverige eller någon annan medlemsstat. Att om varje gång det kommer ett ”dåligt” beslut från Stockholm representanter från ett eller flera partier skulle ropa ”Sverige bör avskaffas”.


Något sådant kommer de flesta varken att  uttala sig om eller ens tänka på. Att tänka sig dock om att EU måste reformera sig eller bör avskaffas är förstås mycket lättare. Eftersom EU är ofta en synonym med Bryssel. Och Bryssel är synonym för ”där borta”. Lång ifrån medborgarnas liv och statens administrativa gränser. Så ligger det inte till förstås. Många som säger att EU måste reformera sig har ingen utvecklad aning om hur det ska gå till.


Låt oss börja med lite grundläggande fakta. EU är en union av stater. Unionens styrelsesätt baserar sig i första hand på den mellanstatliga eller konfederala styrelsesättet. Det sägs ibland om att Europa inte har en regering men att den har flera regeringar. När Stefan Löfven säger att EU måste  reformera sig så är det också hans ansvar eftersom han tillhör de regeringschefer som är EU-ledare. Det beror på att EU i första hand är en union som nationella regeringar utifrån sina intressen har bestämt vad den ska vara.


Eftersom EU:s beslutsfattning baserar sig på principen om flernivåstyre innebär det att ett beslut i Bryssel är ett intern beslut inom unionen. Bryssel är på det sättet unionens huvudstad och främsta politiska centrum. För att reformera unionen krävs även förståelse om att unionen existerar eftersom stater delar sin suveränitet. För att kunna forma en tydligare maktfördelningar och balans mellan olika beslutsnivåer krävs även en ny syn på suveränitet. Till exempel är flera stater inom eurozonen intresserade av gemensam finanspolitik och  budgetpolitik. Det är ingen omöjlighet att uppnå men kräver i så fall ännu mer delad suveränitet och demokratisk legitimering hos medborgarna.


Annan aspekt som är kopplad till staternas (nationella) suveränitet är tillämpningen av utrikespolitiken. Det gestaltar sig bland annat genom att stater är erkända av varandra och har ambassader i varandras territorier. Att utrikespolitik även förs på EU nivå handlar dock om medlemsstaterna vill stärka sin intressen. Vilket egentligen innebär större kostnader eftersom det förekommer dupliceringar. EU har till exempel avtal med Uzbekistan men Frankrike, Tyskland och Storbritannien sina egna. Nu när Iran har öppnat upp sig efter sanktionerna har de flesta medlemsstaterna skickat dit sina representanter dit föra att säkra handeln trots att EU också har skrivit på ett avtal.


Dupliceringen är är också ett problem inom ramen för energipolitiken. Till exempel har Ungerns regering skrivit på egna energipolitiska avtal med Ryssland. Vilket påverkar negativt EU:s ambitioner med att forma en energiunion bland annat med syfte att vara mer oberoende från Ryssland energiförsörjning. Om en dansk och rumänsk ambassadör i Algeriet får uppdraget om att besöka landets regering för diskussioner om energi så kommer dess tros instruktioner från Bryssel ändå att agera efter medlemsstaternas intressen i första hand.


Så hur kan staten reformera sig för att även EU ska kunna reformera sig? Ett steg vore att avskaffa medlemsstaternas ambassader inom EU. Istället för en svensk ambassad i Bulgarien eller maltesisk ambassad i Frankrike så kan hanteringen att mellanstatliga ärenden ändå skötas i Bryssel. Det är åtminstone en praxis bland federala stater som Indien eller Brasilien. Mest med tanke på att medlemsstaternas permanenta missioner finns i Bryssel.


Ett annat sätt vore med att avskaffa medlemsstaternas ambassader utanför EU och se till att centralisera dessa till EU-kommissionens delegationer. År 2010 betalade Sverige 3,68 miljarder medan exempelvis Danmark betalade 2,61 miljarder kronor för ambassader och konsulat i Europa och globalt. Kostnaderna för Sverige utgjorde runt 70% av UD:s budget.  På det sättet kan delegationer arbeta för samtliga medlemsstater som därmed kan integrera sig mer inom unionen.


Markering av förändring skulle också visa sig genom koncentrera samtliga EU:s institutioner i Bryssel, inklusive Europaparlamentet i Strasbourg. Många medborgare är missnöjda med ”EU:s flygande cirkus”. Koncentreringen skulle också minskad koldioxidutsläppet tack vare minskade transporter. Även denna åtgärd kräver dock att staterna, inte minst Frankrike, vågar tänka nytt.


Ett fjärde exempel  utgör migrationspolitiken. I federala stater brukar migrationspolitiken vara ett delat område mellan den federala och delstatsmakten. Med tanke på krisens påverkan på EU som helhet krävs det en ny migrationspolicy där kommissionens roll borde stärkas eftersom ministerrådet med nationella regeringar har agerat otillräckligt. All stater borde därför kunna ta emot flyktingar eller asylsökande för att omfördelningen ska vara så lik som möjligt.


En reformerad EU kräver därmed reformerade stater. Utan det riskeras liknande institutionella misstag. Dupliceringar, ineffektivitet att lösa regionala och globala utmaningar samt prolbem, intern splittring och motstånd mot vidare integration. Dessutom handlar de tom demokratin. Ett sätt att demokratisera unionen vore att inför en tvåkammarparlament, likt USA och Kanada, där både medborgare och stater proportionerligt kan vara representerade. EU kan reformeras till något bättre och  mer demokratiskt men det kräver första att stater vågar reformera sig.


Referenser

Göteborgs Posten. ”Sveket mot EU göder populismen”. Publicerad: 2016-08-02. Nedladdat: 2016-08-19. Webbplats: http://www.gp.se/nyheter/debatt/sveket-mot-eu-g%C3%B6der-populismen-1.3523249


Regeringskansliet. Utrikesförvaltningen i världsklass. Publicerad: 2011-03-08. Nedladdat: 2016-08-19. Webbplats: http://www.regeringen.se/rattsdokument/statens-offentliga-utredningar/2011/03/sou-201121/

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar