EU behöver en fredskommissionär

EU presenteras ofta i berättelser om unionen som en fredsprojekt som startades efter det andra världskriget. Tack vare sådana berättelser har EU också främjat normer för handel och skapat inspiration för liknande processer med regional integration i Asien, Afrika och Sydamerika. Ett steg framåt för EU som global aktör vore tillkomsten av posten fredskommissionär med uppgiften att främja fred, tillit och samförstånd både inom unionen och i andra världsdelar.

På många sätt, främst tack vare den ekonomiska globaliseringen, är världen idag fredligare än under kalla krigets tid 1946-1991. Sedan början av 1990-talet har antalet krig mellan stater reducerats. Samtidigt finns det stora globala problem och utmaningar inför 2020-talet. Utöver krigen som i Syrien, Ukraina och Jemen finns också trender med militär upprustning och handelskrig. Något som också märks i allt hårdare kommunikation mellan USA och Kina sedan valet av Donald Trump som amerikansk president. 

Andra exempel på globala risker är trender där auktoritär politik och avsteg från demokratiska principer som rättsstyre får allt större genomslag som i fallen med Brasilien, Filippinerna och Burundi. Även i Sverige har auktoritära åtgärder som värnplikt motiverats med att "vi lever i en orolig värld". Men att världen upplevs som orolig bör inte handla om att sprida mer rädsla och osämja. Det gäller att angripa globala problem med frihet, fred och framsteg eftersom det berör hela mänsklighetens framtid. 

Utöver processer där EU med kommissionens och staternas resurser är världens största offentliga biståndsgivare behövs också nya lösningar inför 2020-talet. Sedan tidigare finns idéer om fredsministrar och tanken att varje stat bör ha en sådan post. Från och med oktober 2018 finns ett fredsministerium i Etiopien . Något liknande skulle kunna tillämpas på EU-nivå genom etableringen av posten fredskommissionär med uppgiften att arbeta för fred, tillit och samförstånd både inom unionen och globalt.

När till exempel oroligheterna bröt ut i samband med folkomröstningsprocessen i Katalonien var EU-kommissionen alldeles för passiv i sin kommunikation till medborgarna. På den globala nivån finns frågor om klimatsäkerhet som behöver främjas och likaså för att få stopp på krigen i Syrien och Jemen. Kärnvapen behöver avskaffas på långsikt eftersom sådana vapensystem är ett hot mot mänskligt säkerhet, biologisk mångfald och djurens välfärd.

EU-kommissionen som idag består av 28 kommissionärer är institutionellt för stor och behöver reduceras. Dels för att spara på kostnaderna men också för att underlätta för medborgarna att vara bekanta med sina kommissionärer. Kommissionen behöver vara max 12-14 individer med respektive stab och bland dessa bör det finnas en fredskommissionär. På det sättet kan EU agera med mer officiellt fredsfrämjande arbete som världen behöver under 2020-talet.